Östersjötumlaren är akut hotad, och populationen i Bälthavet minskar kraftigt i antal.
Nu på söndag den 17 maj är det Tumlarens dag, och SVA och Naturhistoriska riksmuseet ber allmänheten om hjälp.
Alla som ser en tumlare, levande eller död, uppmanas att rapportera sitt fynd.
Rapporterna hjälper oss att få en överblick över hur djuren mår. Flertalet döda tumlare samlas dessutom in för obduktion, provtagning och forskning.
• Om du ser en död tumlare, rapportera fyndet via: https://marinadaggdjur.nrm.se/
• Ta bilder eller filmer på avstånd om du kan. Det är väldigt viktigt att varken du, någon annan eller något husdjur rör vid eller kommer nära det döda djuret.
• Rapportera även ditt fynd till polisen på 114 14, eftersom tumlare ingår i statens vilt.
• Tack för ditt bidrag!
Nu är det dags för betessläpp och sommaren står för dörren. En härlig tid när växtlighet och djur kan frodas utomhus. Men faror kan lura runt hörnet, även i foder och vatten till djuren. Läs mer på SVA:s nya fodersidor.
Giftiga växter utgör ett återkommande inslag på bete och i vallfoder varje år. Därför vill vi även passa på att påminna om några saker för att i möjligaste mån undvika att betesdjur får i sig giftiga växter. Gå ut i hagen eller på fälten och titta vad som växer där innan djuren släpps ut eller foder skördas.
• Inte ha för högt betestryck – tillskottsutfodra eller flytta djuren tidigt vid betesbrist.
• Kontrollera om djur ”får smak” för giftiga växter som stånds, smörblommor eller ekollon. Säkerställ i sådana fall att djuren inte kommer åt växten.
• Ta bort giftiga växter från betet eller stängsla bort vissa områden.
• Fridlysta växter får inte tas bort utan behöver stängslas bort.
• Sätt upp skyltar om att trädgårdsavfall inte får slängas på betet om det är nära till ett samhälle.
På SVA:s webb finns nu information om flera olika faror du kan stöta på samlad under rubriken ”Faror i foder och vatten A till Ö”. Här finns även en FAQ-sida med svar på frågor som vi ofta får. När det gäller betesvegetation, finns skadliga växter listade på våra sidor om giftiga växter under rubriken ”Farornas ursprung”.
Desinficera både fiskeutrustning och båt – för att inte sprida "laxdjävulen" eller andra smittor mellan olika vattendrag när du fiskar.
I Sverige har parasiten länge funnits i Östersjöns laxälvar, men samutvecklats med laxen vilket gör att Östersjölaxen inte blir särskilt påverkad. I juni 2025 bekräftades den hos en laxunge i Munkedalsälven, som är ett biflöde till Örekilsälven – det var första gången den hittats i ett vattendrag på västkusten norr om Göta älv. I områden som inte blivit utsatta kan parasiten skapa stor skada, och svenska vattendrag norr om Göteborg har hittills ansetts fria från G. salaris.
– Några av de vattendragen övervakar vi, och några kommer vi att behöva börja övervaka. Vi vill absolut inte att parasiten ska spridas dit, för laxpopulationerna kan vara mer känsliga där än längre söderut på västkusten, säger Charlotte Axén, biträdande statsveterinär på SVA.
SVA vill öka kunskapen om igelkottarnas hälsa. Du bidrar genom att rapportera sjuka eller döda igelkottar till rapporteravilt.sva.se.
– Fler rapporter ger oss ett större informationsunderlag för att kunna kartlägga igelkottarnas hälsa och sjukdomsläge, och se om det är något som sticker ut, säger Gete Hestvik, biträdande statsveterinär och viltpatolog på SVA.
I dagsläget kommer flest rapporter från södra och mellersta Sverige.
– Vi vill gärna få in fler från norra Sverige för att få en bättre helhetsbild, säger Gete Hestvik.
Stoppa kvarkan – kampanj för att stoppa allvarlig hästsjukdom
Den 4 till 10 maj 2026 genomförs kampanjen Stoppa kvarkan i flera länder. Kvarka har konstaterats i alla typer av hästverksamheter i Sverige - hos ridhästar, ponnyer, islandshästar, travhästar, galopphästar och korsningar.
Under de senaste fem åren har kvarka rapporterats från 204 gårdar i Sverige, från såväl små som stora stall, ridskolor, träningsanläggningar och uppfödare. Sjukdomen har förekommit i alla län utom Jämtland och finns hos både importerade och svenskfödda hästar.
– Vi vill få fler att våga prata om kvarka och att börja vaccinera sina hästar. Sjukdomen kan vara mycket allvarlig – många hästar överlever, men vissa gör det inte, säger Gittan Gröndahl, statsveterinär vid SVA.
Läs mer på sva.se.
Har du sett en sjuk eller död orm eller groda?
Rapportera ditt fynd till SVA!
Många av Sveriges grodor, salamandrar, ormar och ödlor är hotade – och SVA vill ta reda på mer om alla typer av sjukdomar som drabbar dem. Just nu håller vi dessutom extra koll på Snake fungal disease, en svampsjukdom som påvisats hos ormar i Europa.
Håll utkik efter symptom som:
• Svullnad i ormens ansikte
• Sår eller knölar
• Problem med ömsning
• Missfärgning av skinnet
• Andningssvårigheter
• Avvikande beteende
Om du hittar ett sjukt eller dött djur – rapportera fyndet via rapporteravilt.sva.se
Bifoga gärna bilder på djuret, särskilt närbilder på eventuella sjukliga förändringar.
Om du har möjlighet att skicka in djuret, lägg det i dubbla påsar och frys.
💚 Din insats gör skillnad! 💚
Tillsammans kan vi skydda våra svenska arter.
Läs mer på vår webb.
Ökad sjuklighet hos blåmesar – SVA behöver fler rapporter
Antalet rapporter om sjuka och döda småfåglar har ökat sedan i februari, främst vad gäller blåmesar. SVA har påvisat blåmessjuka som dödsorsak hos några fåglar, och det finns indikationer på en större smittpridning i Sverige under 2026.
– Ofta hittas flera döda småfåglar tillsammans, nära fågelmatare. Vi brukar få spridda rapporter om sjuka småfåglar inom vår viltsjukdomsövervakning, men det här ser vi som en uttalad trend med fler sjuka blåmesar än vanligt, säger Karin Olofsson-Sannö, biträdande statsveterinär och viltpatolog på SVA.
Du kan bidra genom att rapportera sjuka eller döda småfåglar till rapporteravilt.sva.se.
Här läser du nyheten i sin helhet: https://www.sva.se/aktuellt/nyhetsarkiv/webbnyheter/oekad-sjuklighet-hos-blaamesar-sva-behoever-fler-rapporter/
Läs mer om Blåmessjuka: https://www.sva.se/djurhaelsa/djursjukdomar-a-oe/sjukdomar/blaamessjuka/
Bildtext: En blåmes som insjuknat och sitter uppburrad för att hålla värmen.
Foto: Helena Söderlund, från en rapport till rapporteravilt.sva.se
Över 10 000 fästingar samlades in under 2025 med hjälp av allmänheten. Målet är att kartlägga TBE-virus i landet. Fästingarna artbestäms och analyseras under 2026 för att se om de bär på TBE-virus.
– Vi vill rikta ett stort tack till alla som hjälpt till att rapportera och skicka in fästingfynd. Ert engagemang gör stor skillnad för forskningen om fästingar och fästingburna sjukdomar. Fortsätt gärna även under 2026, säger Anna Omazic, forskare vid SVA.
I år har vi fortsatt fokus på exotiska fästingar som flyttfågelfästingen och brokig hundfästing. Om du hittar någon av dem är det viktigt att du rapporterar fyndet och skickar in fästingen till SVA – all information får du i verktyget Rapportera Fästing.
Under 2026 pausas dock möjligheten att skicka in fynd av vanlig fästing (Ixodes ricinus), men vi tar fortfarande gärna emot rapporter med bilder av dina fästingfynd även av den arten.
Läs mer på vår webb.
Islandshästar i CEM-projekt: många använder fel remiss.
En del veterinärer och hästägare som skickar CEM-tester till forskningsprojektet ”CEM Screening islandshäst 2026” har använt fel remissblankett. För subventionerat pris måste specialremissen för projektet användas.
– Det är viktigt att remissblanketten för CEM Screening Islandshäst 2026 används. Med fel remiss blir det ordinarie analys till ett flera gånger högre pris, säger Gittan Gröndahl, statsveterinär och forskare på SVA.
Observera att insamlingen till projektet avslutas 1 maj. Efter 1 maj gäller ordinarie pris och remiss, CEM – PCR-undersökning.
Läs mer på sva.se.
2025 undersökte SVA 53 marina däggdjur. Bifångst är en av de vanligaste dödsorsakerna hos tumlare, men smittsamma sjukdomar som lunginflammation, leversvikt och allmäninfektioner har också orsakat både sälars och tumlares död.
För att övervakningen ska bli ännu bättre behövs fler vikare och sälar, främst längs med norrlandskusten.
– Det skulle ge oss en bredare nationell täckning, och mer specifikt bättre bevakning av hälsa, dödsorsaker och sjukdomar hos alla sälarter, säger Moa Naalisvaara Engman, marinbiolog på SVA.
Efter rapporter om fler döda gråsälskutar än vanligt gjordes också ett fältbesök i Stockholms ytterskärgård. Men det visade sig att dödsorsakerna var vanligt förekommande för kutar som föds på klipphällar.
– Dödligheten varierar mycket mellan olika kolonier, och är främst kopplad till miljön. Sälar som föds på skär och stränder har högre dödlighet än de som föds på packis. De flesta av Östersjöns gråsälar föder dessutom sina kutar på ett fåtal öar, vilket gör populationen sårbar för sjukdomsutbrott, predationstryck och förändringar i miljön, säger Moa.
SVA kartlägger Cryptosporidium - söker prover från får och getter
Ett nytt forskningsprojekt ska ta reda på hur vanlig parasiten Cryptosporidium är bland svenska mjölkande får och getter. Detta för att se om djuren och livsmedel de producerar kan innebära en risk för människor.
Under 2026 kommer SVA samla in prover från får och getter - och söker dig som vill bidra.
– Genom projektet hoppas vi få ökad kunskap som kan vara till stor nytta vid smittspårningsarbete men också rådgivning till djurägare och producenter av får- och getmjölk och andra mejeriprodukter. I slutändan handlar det om att jobba tillsammans för att förhindra att den här parasiten kontaminerar livsmedel, säger Emelie Pettersson, projektledare vid SVA.
Cryptosporidium kan smitta alla ryggradsdjur och orsaka sjukdomen kryptosporidios. En infektion kan resultera i diarré, uttorkning och nedsatt aptit. En del Cryptosporidium-arter är zoonotiska, och kan smitta till människor.
Läs mer på www.sva.se
Foto: Anna Ordell/SVA
Hostar din hund? 🐕
I år har SVA diagnostiserat cirka 70 fall av hundens lungmask och åtta fall av fransk hjärtmask hos hund. Båda parasiterna kan orsaka hosta, och sprids via sniglar och snäckor som mellanvärd. Diagnosen ställs oftast genom träckprov (avföringsprov) från hundar med symtom.
– Du som har hund och vill samla in träckprov från din hund behöver tänka på att hålla hunden kopplad i samband med provtagningen, eller till och med ta på hunden en munkorg, säger Frida Hardenberg, laboratorieveterinär på SVA.
Många hundar äter annars avföring från andra djur, vilket gör att parasiter från de djuren kan synas i provet.
– Det kan försvåra tolkningen av resultatet och i värsta fall kräva ett helt nytt prov, säger Frida Hardenberg.
Störst risk för hundar att smittas är under sommaren och hösten när sniglar och snäckor är aktiva.
– Men det kan dröja innan symtomen visar sig, och de flesta fallen tycks påvisas först under vintern eller våren, säger Frida Hardenberg.
