Nu finns det inget mycket mer att fixa i lägenheten vi bor i. Dags att gå vidare. Vi har lyckats köpa våra drömmars lägenhet med Mälaren som granne och vi väntar med spänning på att få sätta tänderna i dess renovering. Det finns att göra men tack för det tänker jag. Det är ett kulturmärkt jugendhus från 1911 med tjocka bärande väggar så möjligheterna är inte oändliga, kanske är det en fin utmaning. Jag tänker att jag uppdaterar här eftersom det är sånt innehåll jag själv tycker om att följa🛠️🏠. kommer absolut fortsätta slänga räkningarna i kakelugnen👌
Tiden går och hösten nalkas . Jag försöka skapa kontinuitet och rutiner i barnens värld. Att vara hemma mycket står högt på agendan. Vi har nu höjt taket på det tredje och sista rummet. Undrar om detta är slutet på renoveringsresan i denna lägenhet. När vi flyttade in hade de som bodde innan renoverat men jag kände att det finns mer av lägenhetens själ att hämta. Många tyckte att detta är onödigt och för mycket jobb men jag anser att en gammal lägenhet fått komma till sin rätt. Som med nästan all renovering tog det mycket längre tid än någon kunnat föreställa sig. Men det fick ta sin tid så att livet med barn kunde levas under tiden. Vi fixade allt med energi under den ljusa delen av året och nu är det lagom att avnjutas under den mysigare delen av året .
Bild 9. Fönstrena slipade och målade i linoljefärg och elementen målade.
Bild 8. Ny takrosett fastborrad, spacklad och målad
Bild 7. Städ klar
Bild 6. Målning klar . Min far har i allra högsta mån varit delaktig även i detta projekt.
Bild 5. Spackel
Bild 4. Jag har knackat ner takroetten som tyvärr inte gick att spara då den inte satt i mitten av rummet i nuvarande planritning
Bild 3 . Jag har börjat spackla och det är vår utanför fönstret . El har dragits.
Bild 2. Bjälkar och reglar har tagits ner. Vi hade tur för denna gång var det bara ett och samma innertak och inte olika rum som slagits ihop.
Bild 1. Ett gipstak har rivits ner
