Tolv dagar in har vi hunnit vara sjuka i tre omgångar, fått en vattenläcka, blivit av med två fönster på bilen, fått åka polisbil och böter, nästan tappat brädorna och takräcket och krigat alldeles för många mil för att tycka det är kul.
Vi har konstaterat att vi är alldeles för naiva för vårt eget bästa men också vaknat upp på magiska platser, sett Frankrikes alla slott, Portugals svindlande kuststräckor och skapat minnen för livet.
Och om vi lyckas ta oss hem med livet och husbilen i behåll är det ju de fina stunderna man minns.
För ingen kommer ihåg en fegis.
Svårt att veta vad som är natt och dag när det alltid är mörkt, bebisen har få rutiner, man har spya i håret, han skriker konstant och man mer ofta än sällan går upp runt kl.04.
Men en äldre okänd kvinna kom fram till mig med Noel i vagnen igår och sa ”ta vara på denna tiden, du kommer att se tillbaka på den som lyckligast i livet”.
Något säger mig att hon har rätt.
Noel Bror Nordin Fränberg 🌈
Du kommer resa dig och gå
du kommer lära dig mitt namn
det kommer tidvis att bli svårt
det blir kallt och åskan kommer gå
Men jag ska gnugga dig varm
jag ska viska ditt namn
du ska somna i min famn
Vi kommer älska dig då
Och det kommer att bli tjat
och vi kommer säga nej
du kommer smälla i dörrar
och skrika jag hatar dig
Det blir många hårda ord
när du sätter oss på prov
för att se om vi står kvar
Vi kommer älska dig då
Och så kommer det en dag
när någon sliter ditt hjärta itu
du gråter på ditt rum
och vi undrar vad gör vi nu
För den tröst som vi vill ge den vill du inte ha
du kommer vända dig bort
du kommer be oss att gå
och vi vi kommer älska dig då
Och vi ska följa dina spår
vi vill veta vad du gör och hur det går
och sen efter några år
sitter vi barnvakt så ofta vi får
Och vi är stolta kan du tro
stolta som få när vi ser dig med dem små
Vi kommer älska dig då