Att resa ensam kan låta skrämmande för vissa. En del kanske tycker det är modigt. För mig är det helt självklart. Dessutom är det skillnad på att vara ensam och att vara själv.
Jag är ju alltid tillsammans med Wilbur. Han är inte bara min hund, han är mitt hjärta utanför kroppen, min trygghet, min allra bästa vän. Han är alltid där vid min sida. Den dagen han inte längre finns… då finns inte heller jag på samma sätt längre.
Det är något alldeles särskilt med en hund. ”Människans bästa vän”. De förstår utan att något behöver sägas. De känner av genom att läsa av kroppsspråk, ögon och dofter. Något vi också skulle kunna göra om vi inte var så upptagna och distraherade av allt runtomkring. Men den värld vi lever i och på det sätt vår värld har utvecklats behöver vi knappt använda våra sinnen längre.
En hund känner av när man är glad, när man är ledsen, när man är sjuk (innan men ens vet det själv), när man behöver stillhet eller när man behöver skratt. De dömer aldrig, de håller aldrig emot, de bara lever och älskar – rakt, enkelt och självklart. Efter Johans bortgång försöker jag göra det samma.
Med Wilbur vid min sida vill jag upptäcka, andas och leva. Han får mig att känna mig hel i en värld som ibland kan kännas trasig. Utan honom vet jag faktiskt inte vad jag skulle ta mig till. Jag känner redan en sorg i hjärtat över det som en dag komma skall. Det oundvikliga. Därför tar jag vara på varje sekund med honom.
Så när jag reser ensam, gör jag det egentligen aldrig. Jag gör det med min allra största kärlek vid min sida. Och det gör varje resa till något alldeles speciellt. ❤️
Familjemiddag hemma hos oss igår. Jag pratar alltid i ”vi”-termer och om ”oss”. Och med vi och oss menar jag såklart mig och Wilbur. Om någon t.ex. frågar vad jag gjorde i helgen svarar jag automatiskt och omedvetet ”nä, vi tog det rätt lugnt”. När Johan var iväg och ringde till mig på mobilen sa han alltid ”Hej, mina älsklingar. Vad gör ni?” 🥰
I alla fall, åter till middagen. Det är ju så roligt att duka när man ska få gäster. Det är lite trixi med dekorationer när man har ett runt bort och vill ha symmetri. Men tur jag då har många ljusstakar att få till den där symmetrin med 😅
Också glad att min gamla ”Äng-vas” från Klong har hittat tillbaka i rampljuset. Tänkte nämligen rensa bort den när jag flyttade in pga för många vaser och för lite plats för alla vaser. Men glad som tusan att jag tänkte om. Gillar den ju jättemycket.
Kvällen blev i alla fall jättekul. Vi åt och drack gott och pratade i munnen på varandra. Jag hade gjort lasagne och sallad och köpt en färdig jordgubbstryffelkaka till efterätt som vi åt med vispad grädde till.
Jag har helt slutat överanstränga mig inför middagar sen Johan gick bort då jag insett att det inte handlar om att visa vad man kan få till i köket utan det viktiga är att man umgås.
Vi spelade också sällskapsspelet 0-100 som är riktigt trevligt och passar ALLA. Brukar ni spela spel och har du i så fall något du vill tipsa om?
Jag befinner mig på en bra plats i livet nu. Är väldigt rädd för att jinxa det men säger det ändå: jag känner mig nöjd med livet så som det nu är. Tillfreds. Planeterna linjerar med varandra, så att säga. Det är en väldigt behaglig och fin känsla att känna sig nöjd. Detta sorgen (och sorgerna) till trots.
Jag har inga högre förväntningar på livet än det som är just nu, jag strävar inte efter något annat eller ”någon annan”, för den delen. Jag vill bara ha det så som det är precis just nu. Det kanske beror på att jag har varit nere på botten och därför inte kräver särskilt mycket.
Jag har min lilla hund Wilbur, min familj, mina vänner, mitt älskade hem, mitt jobb och en och annan resa och det är allt jag behöver. Jag har en enorm kontakt med mina känslor, de sitter utanpå konstant och jag låter dem alltid vara precis så som de är, vart jag än är. Jag kan storgråta i ena stunden för att gapskratta i nästa. Ibland gör jag det samtidigt.
Min högsta önskan är såklart att Johan levde detta liv med mig, men jag har accepterat att så inte kommer ske, att livet inte alls blev som jag hade tänkt. Livet tog en annan vändning, en väldigt hastig sådan.
Jag har också accepterat att jag aldrig kommer känna den lycka jag gjorde när Johan levde, för då kände jag inte till den sorg som numera huserar i mitt hjärta.
Jag tror att den acceptansen är avgörande för att kunna leva vidare på bästa möjliga sätt. Jag tror också att jag är så lycklig jag kan bli utifrån de förutsättningar jag nu har.
Mitt allra lyckligaste jag, var i maj 2022. Jag och mina tjejkompisar var ute och åt middag och jag säger:
”Vet ni, jag är så himla lycklig. Johan och jag har det så j*vla bra. Jag är så kär i honom. Fortfarande. Efter 17 år tillsammans”. Tre månader senare dog han.
Men han kommer för alltid leva kvar inom mig och vara en jättestor del av mig och den jag är, den jag blivit. Och det vi hade, som jag vet är få förunnat, kan jag leva på för resten av mitt liv.
Jag har alltid levt efter uttrycket ”jag är min egen lyckas smed” - mer nu än någonsin - och de orden är så otroligt kraftfulla och sanna. Det gäller bara att anamma och leva efter dem 🙏❤️
Nio sommaroutfits som jag gärna klär mig i igen. 🌸
Hoppas nu att värmen kommer tillbaka och jag faktiskt kan få göra det också.
Men inte för mycket värme såklart. Och inte för lite heller för den delen… haha 🙈😅 lagom är bäst!
En del av plaggen säljer jag faktiskt imorgon, söndag (info om det i mitt tidigare inlägg). Att jag säljer dem beror helt enkelt på att jag har haft skadedjur i garderoben… de kallas kalorier. 🤪
De jobbar stenhårt med att sy in alla mina plagg en liten bit för varje dag som går. Omöjliga att bli av med. Speciellt om man fått dem under sommarhalvåret . Eller det andra halvåret. 🙈🤣
Nåväl, jag har lärt mig att leva med dem och de är faktiskt inte så hemska som de låter 😋😅
Ser du förresten något du gillar extra mycket? Jag vurmar nog lite extra för första och andra looken 🥰
Ps: om du gillade mitt inlägg blir jag jätteglad för ett litet klick på det lilla hjärtat under det ❤️🙏
Ni har väl inte missat att jag, tillsammans med några av mina lika klädtokiga vänner, ska ha secondhand-försäljning av gaaalet mycket vår- och sommarkläder, skor, väskor och accessoarer nu på söndag den 17:e maj på @billagard_countryinterior mellan kl 11-16.
Vi har alla rensat i våra garderober och säljer av sååå mycket fint, det mesta i nyskick och mycket som tyvärr aldrig blivit använt.
Nu är det fyndläge KALLE ORVAR, vill jag lova! Så passa på att handla en ny garderob till sommaren och till studentskivan, skolavslutningen, bröllopet och alla andra festligheter, semesterdagar och vardagar som hör sommaren till.
Mitt emot vår butik håller @billagard_countryinterior öppet för dig som vill handla sommarväxter och inredning.
Om du vill får du jättegärna dela detta inlägg i din story så att även de som följer dig får en chans att komma och fynda 🙏❤️
Vi ses nu på söndag den 17:e maj. Kl 11-16.
📍Adress: Billa 2, 583 60 Gammalkil (strax utanför Linköping).
Välkommen önskar jag tillsammans med:
@solhem_ett_sekelskifteshus@claudia.behnan@claudia.gullstrom
och Nina
Happy Shopping! 🛍️🥰
Här, ute på landet, i skogen vid en sjö, har jag bott nu i snart tre dagar. Jag är helt överväldigad av hela denna upplevelse, som ni kanske sett på min story.
Jag har fått se border colliesarna Sunny och Maja göra det de älskar och gör allra bäst - valla gårdens får (och ibland även katten Charlie 😅) och bara det har varit en fantastisk upplevelse i sig.
Marie och David, som äger gården, är två helt underbara människor som bara genom sin närvaro gör att man känner att man bara måste tillbaka hit igen.
De har serverat helt fantastisk mat; frukost, lunch och middag, i deras vackra växthus och jag har föreslagit att en receptbok absolut är på sin plats. Jag skulle köpa den direkt!
Jag var tydligen inte den första som kommit med det förslaget, så då förstår ni hur gott allting smakat 👌😋
Det är platsen i sig, de kelvänliga djuren, de olika arkitektritade stugorna (jag har bott i två utav dem), maten och gästvänligheten hos Marie och David som gör att det här är ett off-gridboende fast lyxversionen. Jag har fullkomligt älskat varje sekund utav det.
Av hela mitt hjärta rekommenderar jag denna plats @swedishcountryliving för avkoppling, återhämtning, uppladdning, njutning och en inre tillfredsställelse som bara en plats som denna kan ge.
Ps: Om du gillade mitt inlägg är jag så tacksam om du klickar på det lilla hjärtat under det ❤️🙏
När jag tänker framåt, på t.ex sommarens roadtrips, så är vi båda med i de tankarna. När jag ser ljumma sommarkvällar på balkongen framför mig så ligger han där bredvid mig och snusar.
Hjärnan kan inte bara koppla bort något som alltid funnits där. Det är som fantomsmärtor. Man klarar inte av att ta in aldrigheten i sin tanke. Det gör man ju till slut, men det sker successivt. För den är för stor. För skrämmande. För smärtsam.
När döden kommer för att hämta de man älskar allra mest så faller man bara rakt ner i ett djupt hål. Där vill man absolut inte vara. Där finns ingenting. Bara tomhet och mörker. Där är luften så tjock att den knappt går att andas.
Så man börjar förneka. För att överleva. När det inte längre går att förneka blir man arg och ifrågasätter. Hur kunde det bli så här?
När man inte längre orkar vara arg och oförstående finns bara tårar och insikt kvar. Insikten av att det inte finns någon väg tillbaka. Att livet måste gå vidare… utan dem. Och det är då den riktiga kampen börjar.
Så till alla andra kämpar där ute skickar jag extra många kramar och extra mycket kärlek idag 👊❤️
Hear ye, hear ye 📣 Viktigt meddelande till alla som gillar att köpa superfina kläder men till ett trevligare pris.
Den 17:e maj mellan kl 11-16 kommer jag tillsammans med @solhem_ett_sekelskifteshus , @claudia.behnan och @claudia.gullstrom sälja av MÄNGDER av våra vår- och sommarplagg på @billagard_countryinterior utanför Linköping.
Vi säljer kläder, väskor, skor och accessoarer och du kommer hitta grejer från bl.a Gucci till Stylein, från Adoore till H&M. Alla möjliga märken och allt som hör sommargarderoben till.
För att få en liten sneak peek på hur det ser ut än så länge i vår ”butik” - kika in i min höjdpunkt ”Secondhand” - där uppdaterar jag vartefter.
Det här vill du inte missa! 17:e maj kl 11-16. Ses vi? 🥰❤️
Gilla gärna och spara inlägget så du inte missar uppdateringar från mitt konto 🙏❤️
Balkongpiffet är nästintill färdigt. Ska bara fixa lite fler blommor. Men både te, saft, vin och diverse tilltugg har hunnit inmundigas där ute i min lilla oas och allt under Valborgshelgen när vi hade högsommarvärme.
Nu är ishavsvindarna tillbaka men vad gör det! Jag har ju införskaffat mig en ”sitting suit” från just… @sittingsuits (danskt märke, mestadels återvunna material).
Den är perrrrfekt där ute och överallt annars också givetvis innan de där ljumma sommarkvällarna är här.
Det är som en liten jack-sovsäck, eller hur man ska förklara 😅 Finns i massa olika snygga färger och mönster. Så hett tips! Har använt min sååå mycket redan (som ni kanske sett här inne).
”Duvorna då?”, tänker du. Ja, jag tror faktiskt jag har hittat en bra, fungerande lösning på det problemet utan att det måste se ut som en cirkus på balkongen.
Men jag vill inte ropa hej ännu. Det här är ju liksom inga vanliga skogsduvor, vi snackar duvor från Gundabad!!! 😳🤣
Återkommer i ämnet! 🕊️
Och jag blir ju så glad om du klickar på det lilla hjärtat om du gillade min video ❤️🙏
Linnetyg. Hatälskar det. När jag först tittade på dessa bilder så var jag osäker på om jag alls skulle posta dem - byxorna är ju skrynkliga. Linnetyg blir ju det. Så fort man tittar på det.
En gång hjälpte jag min vän @elinsteen att flytta. Observera att namnet kan ha ändrats för att skydda personen ifråga 🤪 Jag noterade då en helt oöppnad kartong med ett strykjärn i.
-”Åh, har du köpt ett nytt?” frågade jag, kanske lite fööör uppspelt. 🙈😅
”Det där fick jag av morsan för 10 år sedan. Jag har bara aldrig använt det.”, svarade hon.
Mina flertalet ansiktsuttryck som följde borde gått till historieböckerna. 😳🤯😱 Trots detta förblev vi vänner. 🤣
Får också kli när saker inte är på sin rätta plats 🥴 T.ex av disk som står i diskhon eller en tom temugg på vardagsrumsbordet.
När jag var liten kammade jag fransarna på mattan i mitt rum så de låg rakt och prydligt. Det är givetvis något jag lärt mig att hantera idag… genom att aldrig köpa mattor med fransar 🤪🤣
Jag har ingen låda hemma där ”man lägger ner allt möjligt som man inte vet vart man ska lägga”, som jag hört andra säga om dessa märkliga ”lådor” de har.
Om jag har ett gem i min hand så lägger jag det i den lådan där jag har just gem. Alltså kontorsmaterial (pennor, lim, post-it, en gammal stulen skol-linjal (jag är perfektionist, inte påven!). I den lådan finns sedan en liten plastburk med lock: för just gem då.
Vet att en del har sina kryddor sorterade i bokstavsordning, men det tycker jag är precis knäppt. Jag sorterar dem givetvis först efter typ och därefter i bokstavsordning.
Min Johan var tvärtom. Att leva med en tvärtomare är riktigt bra KBT. Och jag skulle säga att jag lärt mig så mycket under våra år tillsammans - t.ex att man kan låta en kudde ligga snett i soffan utan att rätta till den när man går och lägger sig (insidertips: lägg bara de andra kuddarna snett också). 🤪
”Hej, jag heter Ann-Sofie och jag är perfektionist.” 🙈🤣🤣🤣
Hur är du? Ligger även ditt strykjärn ouppackat eller ser dina köksskåp ut som mina - lite som de gör i ”Sova med fienden”? 🫣
Ps om du gillar mitt inlägg blir jag så glad om du klickar på: ❤️🙏
Ann-Sofie Bäck c/o Tallkotten - det är min nya adress! Om jag fick önska fritt liksom 🌳🥰
Behöver väl inte säga så mycket om detta ställe egentligen - ni har ju ögon att se med haha 👀😅
Men för att sammanfatta så var det: HELT MAGISKT!
Jag anlände på eftermiddagen till ägarna Carolina och Tobias bostad. Där fick jag ett par nyvärpta ägg från deras egna höns 😭🥹 och sedan ledde Tobias mig vidare till @tallkotten1 med sin fyrhjuling.
Djupt in i de småländska skogarna åkte vi. Inte en människa så långt ögat kunde nå, bara vacker skog och tystnad. Förutom vacker fågelsång och vindens sus i trädtopparna.
Lugnet infann sig direkt. Där fick tankarna fritt spelutrymme och ro att tänkas. Solen gick upp, solen gick ner. Efter tre dagar åkte jag hem med endast en fråga i huvudet: ”När kan jag åka tillbaka?” 🌳
(Ps: om du gillar min video blir jag jätteglad om du klickar på det lilla hjärtat ❤️🙏)
Tänk att jag var med i direktsänd teve häromdagen och pratade om hur man kan fixa mys på sin balkong med enkla medel.
Eller… det var i alla fall tanken men tiden gick så galet fort så jag inte ens hann prata om en tredjedel av det jag planerat att säga haha så tokigt 🙈😅
Men, men, det blev som det blev och nu är det gjort! Det var så himla kul att få vara med i programmet och alla på plats var så otroligt gulliga, snälla och hjälpsamma 🙏🥰
Jag var jättenervös innan, men inte av den anledningen man kanske kan tro, utan för att jag skulle råka säga något om Johan eller Wilbur. Framför allt Wilbur nu.
Jag kan nämligen inte säga hans namn utan att börja gråta och tappa rösten. Så jag var så rädd att ”förstöra” syftet - vilket var vårglädje och balkongpiff - med ledsna tårar.
Och i slutet av programmet kom de. Nästan. Två av mina filmer från balkongen som jag spelat in tillsammans med Wilbur spelades upp.
Den ena när vi hade biokväll där ute och den andra under en härlig lunch. Då högg det till i hjärtat.
Jag visste inte att just de filmerna skulle visas. Det gjorde såklart ingenting. Känns bara fint att min lilla pälskling, numera änglahund, fått vara med på teve - kanske berörde han någon som tittade 🥹❤️
Men efter det kom jag av mig lite. Så, då gjorde jag ett litet trix, som någon sa till mig för en tid sedan att man kan göra: jag knep ihop skinkorna. 😮😅
Tydligen kan man inte gråta om man gör det. Vet inte om det stämmer men det funkade just där och då i alla fall, så hett tips haha 👌😅
Så, jag lyckades hålla mig kvar på banan hela vägen och vips så var min tid i programmet slut.
Johan skulle varit så stolt över mig. Han skulle ringt till sin mamma och sagt: ”Såg du Fia på teven precis?” 🥹❤️
