Glänta

Glänta gästar Kino i Lund för ett afterwork-samtal om experiment, modeller och simuleringar i konsten och vetenskapen. Avbildar de verkligheten? Eller är de olika sätt att reducera eller förstärka verkligheten – kanske rent av utvidga den? Med utgångspunkt i sina simuleringar av havsvatten respektive avlyssningar av majsplantors ljudvågor samtalar kemisten Mikael Lund och konstnären Janna Holmstedt här om vad ett experiment egentligen är och vad det kan ge för vetenskapliga och konstnärliga insikter. Under ledning av vetenskapshistorikern Julia Ravanis. Tisdagen den 28 april. Insläpp kl 17. Programmet börjar vid 18. Kino, Foajébaren Atriet, Kyrkogatan 1, Lund. – Mikael Lund har studerat kemi på Köpenhamns universitet och doktorerat på Lunds universitet. Efter en vistelse vid Vetenskapsakademien i Prag är han nu tillbaka i Lund som professor i beräkningskemi. Janna Holmstedt har slagit följe med delfiner, majs, blåstång, komposter och mikroorganismer för att undersöka sammantrasslade livsvävar och kontaktzoner mellan arter. Hon är konstnär och konstnärlig forskare vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Evenemanget görs tillsammans med forskningscentret COMMONS på Lunds Universitet. Bilden är från omslaget på Glänta 3-4.25 ur projektet Transverse av Christine Kettaneh. @chriis_tiinii

Om (rymdens) oändlighet. Med författaren Balsam Karam, astronomen Susanne Aalto, matematikern Klas Modin och Gläntas Julia Ravanis. På Folkteatern 7 april 2026. Film av Adam Holmberg (Den Goda Byrån). Gläntas samtalsserie på Foajéscenen görs i samarbete med Chalmers. Med stöd av forskningcentret Commons i Lund, Folkteatern, Svenska Akademien och Lars Salviusföreningen.

Glänta gästar Bivac under Vetenskapsfestivalen, för ett afterwork-samtal om samhällsexperiment och livsvisdomar. Varför finns det nästan bara dystopier och postapokalyptiska bilder nuförtiden? Alternativa scenarier och utopier är sällsynta i en samtid som tycks ha förlorat sin för­måga till ­sociala visioner. Kan ett friare experimenterande – på individuell såväl som samhällelig nivå – vara en väg ut? Vilka nya sätt att leva, enskilt och tillsammans, kan sådana experiment leda till? Detta är några av de frågor som psykologen Sanna Beijnoff och sociologen Karl Palmås samtalar om här, under ledning av Gläntas redaktör Julia Ravanis. Alla medverkar de i Gläntas nya nummer: /tidskrift/alla-nummer/?view=101 I en mängd olika bidrag diskuteras här betydelsen av enskilda experiment och hur experimenten sprider sig. Från att ha varit en bärande del av vetenskaplig metodik och undervisning, hörs nu ordet långt bort från klassrum och labbsalar. Vad betyder begreppet experiment idag? Ses det som bra eller dåligt att experimentera? Fredagen den 17 april. Baren öppnar kl 16. Programmet börjar vid 17. Bivac bar, Andra Långgatan 27, Göteborg. — Sanna Beijnoff arbetar kliniskt som psykolog och skriver sporadiskt essäer om vetenskap, konst och saker däremellan. Karl Palmås forskar och undervisar vid Chalmers på avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle. Senaste boken Vår tids konst (2024), är ett samarbete med foto­konst­nären Kalle Sanner. Evenemanget är en del av Vetenskapsfestivalen i Göteborg och görs med stöd av Chalmers tekniska högskola. Bilden på numrets omslag kommer från projektet Transverse av Christine Kettaneh

Trollkarlen Isidor Olsbjörks avslutande trick under Gläntas kväll om medvetandet!

Nytt nummer om experiment ute nu! Bästa sättet att skaffa det är att teckna en prenumeration. Länk i bio. Omslagsbilden kommer från projektet Transverse av Christine Kettaneh.

”Sagan om den kvinnliga och manliga solen” berättar en historia om skönhetshierarkiers uppgångar och fall i Sydvästasien och Nordafrika genom mytologier, anekdoter, historiska fakta, Qajar-målningar, handkolorerade fotografier samt kassett- och vinylomslag. Fram träder berättelsen om hur en liten stjärna i universum förvandlades till en allsmäktig sol, som var både kvinnlig och manlig. I dess ljus kunde ickebinära genusuttryck i måleri, musik och dans växa sig starka, närda av kungligheters och konstnärers begär. Men den könsöverskridande solen kom att förmörkas av en ny ansiktslös sol. Överskuggad men inte bortglömd smyger den ickebinära solen tidvis fram – som i den här boken – och påminner oss om sin tidigare allsmäktiga glans. En dag kan vi kanske möta denna sol som en gammal vän vid vår sida. Boken ges ut samtidigt både på svenska och engelska. ——— Afrang Nordlöf Malekian (f. 1995) är en iransk-svensk konstnär baserad i Berlin och Stockholm, som genom berättande utforskar hur estetiska sammanflätningar mellan prekoloniala, koloniala och migratoriska kulturformer kan förvandlas till flyktiga, flexibla krafter som främjar kollektiva strävanden. 2025 mottog Afrang Nordlöf Malekian Maria Bonnier Dahlins Stiftelses stipendium. Nour Helou är född i Libanon och verksam som kulturarbetare, författare och filmcurator i Libanon, Sverige och New York.

Hur formas människan av sitt skrivande? Och hur har handskriften kommit att avgöra vad som kan nedtecknas? I ”Författarens hand” gör litteraturvetaren Thomas Götselius sex olika nedslag som ger lika många svar på hur litteraturen kan belysa historiens mest inflytelserika medium: handskriften. Här framträder fenomen som annars bara skymtar i litteraturhistoriens marginaler: Ciceros avhuggna hand, medeltidens dödliga skrivredskap, vaxtavlans erotik, skrivkrampens historia, dagens tumskrift - som alla samtidigt är inslag i en större berättelse om utbildning och makt, disciplinering och straff. ”Författarens hand” är en bok om det pris författare betalat för att träda in i skrivandets värld, men också om hur litteraturen oundvikligen formas av pennor och händer, skrivtecken och papper. Finns att köpa i utvalda bokhandlar eller på nätet!

SLUMPEN & ÖDET på Folkteatern i Göteborg. Det måste ha varit ödet! Eller var det bara slumpen? I livsavgörande situationer är det ofta svårt att hålla isär dem båda. Och även inom vetenskapen, som väl borde kunna skilja mellan det som måste hända och det som bara råkar hända, är det ibland omöjligt att parera slumpens inverkan. Kan sannolikhet och statistik tämja slumpen – och vill vi i så fall att det ska ske? På alla områden? I vetenskapen omhuldas den lagbundna förutsägbarheten, i livet vill många av oss gärna kunna bryta oss fria från våra öden. Men kanske finns det också en frihet i att förlita sig på ödet? Glänta gästar Folkteatern med tre mikroföreläsningar som hålls av idéhistorikern Michael Azar, biostatistikern Anna Grimby Ekman och författaren Marit Kapla. Därefter följer ett gemensamt samtal om slumpen och ödet, modererat av vetenskapshistorikern samt Gläntas redaktör Julia Ravanis. ––– Tis 2 dec. Fri entré (förtur för prenumeranter). Insläpp 17.30. Programmet börjar kl 18. Folkteaterns foajé, Järntorget, Göteborg. Arrangemanget är del av en ny samtalsserie på Foajéscenen som görs av Glänta i samarbete med Chalmers och med stöd av forskningcentret Commons i Lund och Folkteatern. Serien fortsätter till våren. ––– Marit Kapla, fotograf Ola Kjelbye. Julia Ravanis, fotograf Viktor Gårdsäter.

Nu finns vårt senaste nummer äntligen att beställa eller köpa hos alla våra återförsäljare! Karolina Ramqvist undrar vem som orsakar orkaner, Julia Ravanis frågar Klas Modin om prognosernas gräns, Jenny Tunedal kommer aldrig fram till Blixtarnas fält, Etel Adnan skönjer dimmans uppgift, Agri Ismaïl förutspår vattenkrig, Sarah Nuttall läser översvämmat, Christina Kullberg följer virvelvindens tid, Isabella Nilsson antecknar under en tryckande sol, Johan Sandberg McGuinne samlar på snö, Isak Sundström rapporterar vädret i Bälinge. Dessutom hagel av Minus Miele, vitterväder av Hanna Johansson, vit himmel av Nadia Maghder, gult damm av Nioosha Shams, molnigt av Amer Sarsour, stiltje av Fredrik Nyberg, mulet av Johanna Larsson och inget väder av Athena Farrokhzad.

Glänta gästar Folkteatern för en kväll om kvantdatorn! Kvantfysiken har under de senaste hundra åren revolutionerat hela den naturvetenskapliga världsbilden och sedan några decennier har datoriseringen förändrat de flesta delar av samhället. Nu är det många som tror att kvantdatorn kommer att revolutionera – ja, vadå egentligen? Företag som Google satsar miljarder på kvantdatorer och forskningen bakom dem belönades med Nobelpriset i fysik i år. På Chalmers utvecklas en konkurrerande kvantdator, men det är fortfarande osäkert vad någon av dessa kommer att kunna göra. Så hur fungerar egentligen denna maskin och vad skulle den kunna användas till? Kvällen består av tre mikroföreläsningar med kvantfysikern Giulia Ferrini, vetenskapshistorikern samt Gläntas redaktör Julia Ravanis och systemutvecklaren Mårten Skogh. Därefter följer ett gemensamt samtal om kvantdatorns betydelse i samhället. —— Tis 11 nov. Fri entré (förtur för prenumeranter). Insläpp 17.30. Programmet börjar kl 18. Folkteaterns foajé, Järntorget, Göteborg. Arrangemanget är del av en ny samtalsserie på Foajéscenen (i samarbete med Chalmers, forskningcentret Commons i Lund och Folkteatern). Nästa tillfälle är den 2 december, med tema Slumpen och ödet. —— Chalmers kvantdator, fotograf Johan Bodell. Julia Ravanis, fotograf Albin Händig. Giulia Ferrini, fotograf Patrik Tage Nilsson.

Konstnären Eric Magassas bok ”313” (Blackbook publications), nu i svensk distribution av Glänta. ”313” är ett dokument över en stad i ständig förändring. Detroit, med postkoden 313, är en plats med en rik svart historia som ständigt omformulerar sin egen berättelse och sitt arv. Beställ den hos din favoritbokhandlare. Formgivare: Maryam Fanni Dokumentationsfoto: Emanuel Cederquist.

Glänta har fått Arguspriset 2025!